Demokratiuppdraget för oss som jobbar i skolbibliotek

Jag har lyssnat på tre poddar om demokrati i skolan, sammanfattat dem och avslutningsvis satt skolans demokratiuppdrag i relation till vilka utmaningar och möjligheter som finns för oss som arbetar i skolbibliotek.

Här hittar du Skolverkets tre podcasts: Tre poddavsnitt om demokrati - Skolverket

Del 1:

Bakgrund och historisk utveckling

Skolans roll har länge varit att forma samhällsmedborgare.
För 150 år sedan låg fokus på fosterlandskärlek och kristen tro.
Efter andra världskriget betonades istället skolans demokratiska funktion: att fostra unga till demokratiska medborgare.
Historikern Johannes Westberg beskriver hur skolan förr präglades av klasskillnader, aga och begränsade elevinitiativ. Under efterkrigstiden skulle skolan innebära en ”demokrativaccinering”, där man skulle motverka antidemokratiska krafter och bidra till jämlikhet.

Skillnader mellan förr och nu

Dagens skola kännetecknas av närmare relationer mellan elever och vuxna, digital tillgänglighet, mångfald och större elevinflytande.
Tidigare präglades skolan av katederundervisning, brist på vuxenstöd samt normalisering av våld, rasism och trakasserier.

Demokratiuppdraget i skolan

Skolan har enligt lag och läroplan ett tydligt demokratiuppdrag:
- Elever ska få kunskap om demokrati.
- De ska lära genom att praktisera demokratiska arbetsformer.
- De ska lära för att kunna delta aktivt i samhället.
Det handlar både om rättigheter (inflytande, yttrandefrihet, frihet från diskriminering) och skyldigheter (respekt för andra, ansvar i samtalet).

Utmaningar och möjligheter

Forskning: Svårt att mäta demokratisk kompetens, men faktorer som mångfald, jämlikhet och ett öppet klassrumsklimat är viktiga.
Praktiken: Värdegrundsarbete måste genomsyra hela skolan och starta tidigt.
Hot mot demokratin: Segregation, ökade klyftor, antidemokratiska krafter i samhället samt digitala risker (desinformation, hat, trollkultur).
Möjligheter: Digitala plattformar kan skapa delaktighet, global gemenskap och nya sätt att utöva demokrati.

Blick mot framtiden

Demokratin kan aldrig tas för given – den måste skapas och vårdas varje dag.
Framtidens viktigaste kompetens tros fortsatt vara att respektera andra, våga uttrycka sig, vara källkritisk och stå upp för mänskliga rättigheter.
Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag: att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att bli aktiva demokratiska medborgare.

Del 2:

Historisk utveckling

För 100 år sedan sågs skolan främst som en skyldighet för barnen – de skulle gå dit, vara artiga, lyda läraren.
Rättigheter för elever började växa fram under 1900-talet i takt med samhällsförändringar, minskade hierarkier och en mer barncentrerad syn.
Viktiga milstolpar:
- 1947 års skoldisciplinutredning – skiftet från disciplin/tvång till delaktighet och förtroende.
- Grundskolereformen – alla barn i samma skola, fokus på jämlikhet, integritet och elevinflytande.
- Barnkonventionen (1989) – stärkte barns rättigheter, bl.a. skydd mot diskriminering och rätt till delaktighet.

Elevers rättigheter i dag

Elever skyddas mot kränkningar genom skollagen, diskrimineringslagen och barnkonventionen.
Elever har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö.
Trots detta har många elever dålig koll på sina rättigheter och vet inte vart de ska vända sig om de kränks.
Elevinflytande kan handla om små men viktiga saker, t.ex. att påverka bedömningsformer.

Utmaningar

Brist på stöd för elevorganisationer (elevråd/elevkårer).
Sexuella trakasserier är fortfarande vanliga i skolan.
Elevernas åsikter riskerar att tolkas som klagomål istället för konstruktiva förslag.
Lärare kan uppleva elevinflytande som ett hot mot undervisningen, trots att forskning visar motsatsen: skolor med starkt elevinflytande har bättre arbetsmiljö och resultat.

Praktiska arbetssätt

Relationer och trygghet är avgörande – ”pupils don’t learn from people they don’t like”.
Rektorers och lärares öppna dialog med eleverna (t.ex. i korridorer och kafeterian) kan skapa bättre inflytande.
Viktigt att förklara vad elevinflytande betyder och ge elever kunskap om sina rättigheter och skyldigheter.

Skyldigheter

Sverige har skolplikt – elever är skyldiga att gå i skolan.
Elever har ansvar gentemot varandra för att respektera andras rättigheter och bidra till en trygg miljö.
Skolans skyldighet är att erbjuda en trygg, kränkningsfri och likvärdig utbildning.

Del 3:

🔹 Bakgrund & historia

1842 infördes folkskolan i Sverige – syftet var mer kontroll än jämlik utbildning.
Skolan var länge ojämlik: skillnader mellan fattiga och rika, stad och landsbygd, pojkar och flickor.
Barn med funktionsnedsättning fick inte skolplikt förrän 1967.
Viktiga milstolpar:
- Kvinnor fick ta studentexamen 1870.
- Skolmat (1940-tal) och skolskjuts (1920-tal) ökade tillgängligheten.
- Hemspråksundervisning infördes 1977.
- Salamanca-deklarationen (1994) → fokus på inkluderande utbildning.
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009).

🔹 Dagens situation

Skollagen säger att utbildningen ska vara likvärdig för alla, men i praktiken är den fortfarande inte helt det.
Barn med funktionsnedsättning får ofta inte samma möjligheter.
Stöd varierar mellan skolor, kommuner och beroende på familjens engagemang.
Elevhälsan är central för att elever ska få rätt stöd – men organisationen fungerar olika bra på olika skolor.

🔹 Viktiga utmaningar

Risk för för låga förväntningar på elever med funktionsnedsättningar. Anpassningar ska göras så att de kan göra samma saker som andra, inte enklare.
Elever vill inte alltid ta emot stöd på samma sätt – viktigt att lyssna på dem och anpassa över tid.
Skolpersonal behöver mer kunskap och långsiktighet i arbetet.
Rektorsbyten och brist på samordning försvårar utveckling.

🔹 Framåtblick

Rektorer bör få obligatorisk utbildning i elevhälsa.
Samordnade möten (skola, vård, myndigheter, elev och föräldrar) är ett effektivt sätt att skapa rätt stöd.
Skolsystemet måste bli mer flexibelt och lyhört för elevers olika behov.
Viktigt att se varje elev som individ och inte utgå från tidigare erfarenheter med ”liknande” elever.

På hundra år har skolan alltså gått från en pliktstyrd institution till en rättighetsbaserad miljö, där elever enligt lag och barnkonventionen både har skydd mot kränkningar och rätt till inflytande. I praktiken återstår dock mycket arbete för att göra dessa rättigheter kända, tillgängliga och verkligt genomförda.

Sverige har tagit stora steg mot en jämlik skola, men det finns fortfarande hinder. För att verkligen ha en skola för alla krävs mer samverkan, högre förväntningar på alla elever, starkare elevhälsa och att skolans personal lyssnar på och anpassar sig efter varje elevs unika behov.

Vad kan då skolbiblioteken bidra med?

Skolbibliotekens möjliga bidrag

Idag

Arena för delaktighet – Skolbiblioteket kan vara en demokratisk mötesplats där elever får påverka vilka medier som köps in, vilka aktiviteter som arrangeras och hur rummet används.
Stöd för elevers röst – Genom elevråd, bokcirklar och temaarbete kan biblioteket stärka elevernas möjlighet att uttrycka åsikter, upptäcka olika perspektiv och känna sig hörda.
Informationskompetens – Elever kan lära sig att granska källor, förstå digitala miljöer och navigera i informationsflöden – en viktig del av inflytande i ett demokratiskt samhälle.
Samarbete med lärare – Biblioteket kan bidra till undervisningen med resurser och metoder som gör att eleverna får fler sätt att vara delaktiga i sin lärprocess.

I framtiden

Digital delaktighet – Skolbibliotek kan bli nav för digital kompetens och medie- och informationskunnighet (MIK), där elever tränas i att både skapa och påverka digitalt innehåll.
Elevdrivna projekt – Biblioteket kan utvecklas till en plats där elever själva får initiera projekt (t.ex. poddar, utställningar, makerspace, debattkvällar).
Förstärkt demokratiuppdrag – Skolbiblioteken kan fungera som demokraticenter i skolan där samtal om yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och kritiskt tänkande blir vardag.
Inkludering – Framtidens skolbibliotek kan erbjuda fler språk, lättläst material och tillgängliga resurser, vilket stärker alla elevers chans till delaktighet oavsett bakgrund.

Utmaningar

Resurser och bemanning – Många skolbibliotek saknar utbildade bibliotekarier eller har för liten budget för att bygga verksamhet utifrån elevernas behov.
Status och mandat – Biblioteket riskerar att hamna i skymundan om inte skolledning och lärare ser det som en integrerad del av skolans uppdrag.
Digital klyfta – Alla elever har inte samma digitala förutsättningar, vilket kan göra att bibliotekets roll som kompensatorisk resurs blir extra viktig men också krävande.
Inflytande på riktigt – Att ge elever verklig makt i bibliotekets utveckling kräver strukturer, inte bara symboliska elevråd eller enstaka projekt.

Möjligheter

Bygga elevinflytande i praktiken – Biblioteket kan bli den plats där skolans fina ord om delaktighet faktiskt förverkligas.
Utveckla hela skolans demokratiarbete – Biblioteket kan fungera som motor för frågor om yttrandefrihet, källkritik, mediekunnighet och kultur.
Flexibel plats – Eftersom biblioteket inte är bundet till en specifik kursplan kan det lättare anpassas efter elevernas idéer och behov.

Skolbiblioteken kan vara brobyggare mellan elevers röster och skolans demokratiuppdrag. Men för att ta den rollen fullt ut krävs resurser, digital utveckling och verkliga strukturer för elevinflytande.

Leta i den här bloggen

Din skolbibliotekarie tipsar